the happy birthday kid

en gång i en svunnen tid träffade jag sveriges röda äpple / ostarnas största avnjutare göran persson i egen hög person. mötet gick till o med så pass långt att vi förde en konversation. man kan alltså utan att överdriva säga att vi har en fin vänskaplig relation. relationer ska man vara rädd om, det gäller att hålla kontakten för att hålla dom vid liv. eftersom det gått alldeles för lång tid sedan jag såg göran så var det ju verkligen på tiden att hälsa på honom i sitt lilla torp.
så jag o grabbarna grus åkte alltså till övre torp för att förhoppningsvis hitta en stor ostätandes man, kanske skulle han bjuda på en kant om vi hade tur. när vi väl kom dit verkade det tyvärr som om osten var slut, för göran var inte hemma (uppenbarligen på väg för att köpa mer ost). vi körde iaf upp bilen på gården, ut kommer frugan anitra med händerna på höfterna o ser sur ut när hon får syn på oss (uppenbarligen besviken på att det inte var göran med osten, eftersom hon redan korkat upp vinet). en av grabbarna i bilen lider av grav kärringskräck o får vid syn på anitras sura min totalpanik. det hela yttrar sig i att han börjar skrika, gömmer händerna i ansiktet o vädjar att vi ska vända om. sagt o gjort, chaffören vände snyggt o fint fordonet o vi körde ut från uppfarten igen. när grabben i baksätet lyckas återfå förståndet och vågar titta fram bakom sina händer igen inser han direkt vad han ställt till med. han har sabbat chansen att bjuda in sig hos självaste göran p o anitra. tack vare detta utbrott hade vi alltså alla fyra gått miste om både vin o ost.
men skam den som ger sig tänkte vi o parkerade ovanför uppfarten o väntade på att göran skulle komma hem. tyvärr verkade det som om göran just denna dag hade lite beslutsångest i ostdisken, alternativt hamnat i matkoma, då han inte dök upp.
dålig stil av göran måste jag säga, relationer bygger faktiskt på att ge o ta. o om han inte ger mig nån ost, kan jag ju omöjligt ta den. så skärpning göran! du måste lära dig att ge, ge o ge o inte bara ta, ta o ta all ost själv. nästa gång vill jag ha en fet jävla ostbricka uppdukad när jag kommer på återbesök.